Naturligtvis

Visas:  7 maj – 21 juni
Vernissage: lördag 7 maj kl. 12.00 - 15.00

Naturligtvis är en utställning med Daniel Torarp, Luke Warren och Robin Rydenhov.

Daniel Torarp

Förnuftet ger oss ett löfte om lycka och vi överger sålunda naturen för civilisationen. Vi upptäcker senare att detta löfte var ett bedrägeri, ett trick eller åtminstone formade sig till det.

Inget förnuft kan uppnå lycka utan naturen; vi upptäcker att vi behöver precis det vi redan har övergivit. När detta emellertid uppdagas, omvandlas förnuftet till sin egen natur. Den uttrycker våld och maktutövning istället för att uppfylla drömmar. Vi borde ha uppnått en frihet utöver den ursprungligt naturliga men förnuftet ger oss inte friheten utan att acceptera naturen. Då återstår deras försoning.

Ordet 'Naturligtvis' kan sägas ringa in mitt arbete. Ett ord som sammanfogar naturens lagar med mänskliga begrepp kring vad som för oss, är till synes beständigt. Genom att kombinera naturliga material med industriellt lösöre ämnar jag således undersöka naturen och kulturens allt luddigare gränsdragningar.

Parallellt med mina tredimensionella uttryck i trä och metall har jag under senare tid ägnat mig åt den traditionella hantverkskonsten intarsia. En möjlighet för mig att ytterligare utforska mitt intresseområde med andra konnotationer. Stundvis arkaiska men med en förnyad utopi.

E-post: info@dtorarp.com
Webb: www.dtorarp.com

Luke Warren

Berätta! Berätta! Känslan och behovet att berätta kan vara stark. Att berätta något roligt, allvarligt, något du har kommit på som du verkligen måste dela.

Spänningen som växer medan du väntar för någon att ringa, sitta, stanna och lyssna så att man kan berätta. Det smakar nästan. Ohh! Att dela. Att komma samman med en annan person över något som brinner i huvudet.

Utställning är en samling av korta animationer som har vuxit ur mitt intresse att berätta något så att det blir levande. Alla filmer delas fritt men ägandet kommer med insikt och idéens överförande.

Först kommer en film The Queue om en kö som visas inför en köande publik. Filmen berör en kö som lever och tänker och vars känslor leder till mord.

Behovet att berätta berör också information och att kunna sprida lärdomar. Att dela förståelse. De sista tre filmerna handlar om detta. Inom varje lärdom finns en berättelse och lärare söker ut de i deras lust att dela något.

Grammatiskt lärande visas i filmen Sin Sina Sitt del 1 där man får följa en vilsen peruks vandring.

Hur man tänker, den komplexa sjukdomen demens och dess behandling förklaras genom flygande brev och kråkor i How we think. dementia and dementia drugs.

Personliga lärdomar som leder till visdom delas i filmen "Vilka är vi?" som är baserat på ett kapitel i boken "Konsten att vara invandare" av Andrzej Olkiewicz.

Jag använder hittade bilder och papper för att bygga tredimensionella scener. Med stop-motion-teknik blir dessa animationer.

Jag är en konstnär som har älskat att berätta i alla år. De senaste sex åren har min kreativitet fått uttryck i animationer. Jag flyttade till Kärrtorp med min fru för tre år sedan och har fått en liten son här.

E-post: luke.warren1@gmail.com
Webb: www.vimeo.com/lukewarren

Robin Rydenhov

Jag arbetar mellan det skulpturala och måleriska, jag ifrågasätter min uppfattning kring den plana bilden och bildens potentiella kropp genom att bryta mina föreställningar kring bildkonstens presentation och form och mitt abstrakta känsloförhållande till bildskapandet.

Det är här det skulpturala har kommit in i mitt måleri, att ge bilden kropp och känna dess fysiska form. Nu studerar jag på Pernbys målarskola, där har jag fått frirum och tid för att  utforska detta.

Jag anser inte att det finns bestämda material för vissa motiv, inom bildkonsten finns det ett enormt arv som både är givande och tagande. Varför har jag målat olja på duk eller akvarell och gouache på papper under en längre tid, har det varit det rätta för motivet? Kan inte motivet ta kropp eller exponeras i en annan form? Det är lätt att fastna i vissa normer när det kommer till val av material, därför arbetar jag i en bred variation av medier och ställer mig själv dessa frågor.

Jag tror att de fysiska materialen ger en botten till det abstrakta i min process. Alltså att något konkret stärker det abstrakta, kastar ett ljus på det och för mig i en viss riktning, inte i en bestämd riktning men iallafall i rörelse.

Min lust behövde en ny kropp eller ett nytt motiv för att föras vidare. Just detta binder samman mina kreationer, behovet av att utforska mig själv genom material och motiv och min strävan. Verken blir underkuvade min strävan samtidigt som jag är i absolut relation till dem och måste förlita mig till deras egna vägar. En strävan efter nästa bild som är ett steg i okänd riktning, ett ständigt formtagande i upplösning.

Robin Rydenhov, från Malmö, studerar på Pernbys målarskola och är bosatt i Solna sedan Augusti 2015. 

E-post: r.rydenhov@gmail.com

Senast uppdaterad 3 maj 2016